Registrering av stenkakor

Idag tog Anna sig samman och ringde äntligen en fristående läkare om sin hals. Hon har haft ont sedan början av oktober, men vårdcentralen har bara sagt att det är ett virus och inte brytt sig. Nu fick hon tid i morgon förmiddag så då får vi hoppas på en bättring.

Min dag var annars ljuvelig ute i stugan. Jag värmde upp verandan och satte mig med datorn och registrerade min senaste skivor. Nu har jag 555 styck, plus en kasse dubbletter, c:a 20 st, samt ett antal stora skivor med klassisk musik, kanske ytterligare trettio.

Det är härligt att tända sina ljus och att inta sitt kaffe med en syndfull lussekatt (4 points) och att sedan känna inspirationen komma så att man kan ta fram sina målargrejer. Det blir en remmenebild denna gång också men jag hann bara halvvägs innan det blev lite för skum belysning.

Då for jag hem och bytte om för vid sextiden var vi bjudna hem till ett ungt par som vi känner genom Annas förra skola. De har en drygt ettårig dotter, som fötts med synfel, men som klarar sig ganska bra med glasögon, så liten hon är. Vi hade med en present, ett par maracas, och dem tyckte hon om, men mest verkade hon gilla det glansiga omslagspapperet.

Det vart fler points ty de bjöd på en god paj och bullar samt rullrån och struvor, som vi haft med oss som present. Barnet var synnerligen lättlagt. Sedan vi gemensamt sjungit igenom de vanligaste julsångerna knoppade ungen in och vi kunde sitta och prata i lugn och rå en timme till. Jag tänker på min mor som brukade bedöma föräldrars kapacitet utifrån deras förmåga att få sina barn i säng på kvällen.