Kartfynd

Sedan flera dagar har vädertjänsterna utlovat spöregn idag och i morgon men därav vart intet. Solen mötte mina blå i morse från en lika blå himmel, blott beströdd med enstaka ulliga vackertvädermoln. Jag, som egentligen tänkt vara hemma och gå igenom de sista flyttlådorna, tog nu chansen till en halvdag i stugan.

Det vart nog bara en kvartsdag för jag skulle vara tillbaka i stan och klippa mig och gå på apoteket vid tre. Jag hann dock tillaga mig en enkel lunch samt sitta och rita lite. Skissar på perspektivritning av hus och ladugårdar, som kanske kan bli något någon gång.

Anna kom vid halvsjutiden och då åt vi en god kycklingsoppa och sedan satte vi oss vid vår apple-TV och såg först Lotta på Liseberg och sedan Allsång på Skansen. Fan vet vilket som var sämst. De är dock bra som bakgrundsljud när man sitter och forskar på nätet. Idag forskade jag åter på lantmäteriverkets historiska avdelning och gjorde några verkliga fynd.

Först hittade jag en karta över det som vi kallar Myra i Remmene. Kartan var från 1905 och jag har lagt den bredvid en nutida karta som jämförelse. Det skall dock sägas att för den som inte har god lokalkännedom är dessa kartutsnitt helt meningslösa. Man ser att vägen mot Kåragården gick öster om Myrens gård vid denna tid. Vidare syns den gård, som kallades Magnisa, ännu lite längre österut. Av den gamla vägen och Magnisa syns numera inte ett spår. Och nästan allt på kartan ägs numera av min käre systerson!

Jag fann också en karta från 1908 som helt enkelt visar det som Olle ofta kallade för "det hitersta" men som i köpehandlingen kallas Myragärdet. Kartan finns i den köpehandling som upprättades när min morfar, Martin Jonsson, köpte marken för 1200 kr. Det motsvarar drygt 61 000 kr i dagens penningvärde och måste ha varit en dryg utgift för gamle Martin. Han betalde hälften vid köptillfället och resten den förste november samma år.

Även den sista kartbilden har anknytning till Myra. Den ingår i en köpehandling när Andreas Larsson, Bajen kallad, sålde ett smalt markområde väster om Myra, det som skulle komma att bli den ny vägen mot Kåragården och vidare mot Skottestorp. Den kartan är så sen som från 1921. Så kom inte och säg annat än att det kan vara mycket givande att se på Allsång. (Förresten var det ett bra inslag mot slutet. Två gamla Farbröder som spelade Jazz på gitarr, bas och med en gammal traktor som taktmaskin)