Släktträff

Idag har det varit ett fantastiskt väder men jag har ändå inte varit ute vid stugan. Jag hade nämligen en träff med en avlägsen släkting. Jag forskar ju numera på ättlingar till Arvid Ambjörnsson f. 1683 och de har blivit tusentals så här dags. Så småningom skall jag börja kontakta några av de äldre för att försöka få foton av de släktingar som levde för länge sedan, innan släktträdet grenat ut sig för mycket.

Men så har det slumpat sig att jag ändå fått kontakt med en kvinna från Jönköping, som är dotter till en sexmänning till mig. Vi har alltså en gemensam förfader för sex generationer sedan (Sven Ambjörnsson f. 1734). Vi träffades utanför Åhléns och tog en kopp kaffe på Waynes Coffe där vi gick igenom det hon visste om sina äldre förfäder, samt visade en massa foton, både från nu-och dåtid.

Efter någon timme skiljdes vi och jag började traska runt bland bokhandlare och antikvariat för att finna en Lerin-bok att ha med som present till Bibbi nästa vecka. Det fanns bara Naturlära, och den har hon redan. På alla ställen jag var sa de att Lerin är lite för populär, så hans böcker är svåra att finna. Jag bestämde mig då för att ge Bibbi ett presentkort på en bom som ännu inte kommit ut. Den heter Axels tids och handlar om Axel, som var en inspirationskälla för den unge Lars i Munkfors.

Jag fann alltså ingen bok, men jag fick däremot en lång rask promenad och det förledde mig att slutligen gå in på en Kina-buffé, där jag snabbt åt upp dagens points. Dock inte så värst mycket mer. De som känner mig skulle tyckt att jag tog lite vid den här buffén. Jag gick alltså på relativt lätta steg därifrån.

På vägen hem satt jag mittemot en ung tjej i t-banan och hon väckte ett antal frågor. Hon var finklädd och hade säkert tagit studenten, men hade ingen mössa utan bara några maskotar i blågula band runt halsen. Varför åkte hon inte på studentflak? Hade hon inte råd eller var hon så klok att hon inte ville? Hur kändes det att sitta ensam i en t-banevagn en sådan här dag?

En lite roligare sak jag såg var en stare. Det låter inte så märkligt men det var faktiskt den första jag sett i år. De håller på att bli ovanliga. Jag fick ingen bra bild eftersom jag bara hade mobilkameran, men den svarta pricken i gräset ÄR en stare. Jag lovar. Nästa sak att göra var en resa till Spårvägsmuséet med en kartong gamla spårvägstidningar, som jag fått av Jimmy från en röjning. Det var dock så svinaktiga bilköer att jag vände hem igen och nu sitter jag här och väntar på Anna, som är på After Work.