Thursday, September 10, 2015

Barnatro

När barnen var små brukade jag hota med att sjunga Barnatro om de visade minsta tendens till missmod. Det behövde jag inte idag när jag träffade två av den, till på köpet samtidigt, och ingen visade den allra minsta tecken på missmod. Tvärtom stod glädjen högt i tak. Innan vi var komna dit hade dock följande hänt under dagen:


Efter frukost for jag ut till stugan för att hämta hem lite korv som jag köpt och lagt där utifall att Anders och jag skulle få tid att åka dit. Det fick vi inte så jag gjorde mig en specialmiddag till mig själv: Halv special på hemgjort mos och med ett glas vitt till.
Efter det for jag in till en date med min sjukgymnast. Något lilla tösen tjatat om länge och som kanske kan vara bra om jag vill slippa halta fram som en gammal farbror resten av livet. Eller som min förstfödde sa: Det finns ingen tablett mot hälta utan här är det "the hard way" med träning som gäller. Fan tro´t men sjukgymnasten verkade klok och skulle presentera mig ett träningsprogram vid återbesök på tisdag. Jag har lovat mig själv att denna gång skall jag följa det.


Nästa etapp på dagen var att Anders damp ner från andra sidan Atlanten och med sig hade han en ask fantastisk choklad. Får se om den överlever dagen...


Anders var ordentligt jetlaggad men ville försöka hålla sig vaken till svensk kväll så vi for fram mot centrum för att uppfylla gossens önskan om en "äktsvensk" kebab. Den var riktigt god!


Vi hade fortfarande gott om tid innan vi skulle träffa Erika på stationen så vi sprang runt i klädaffärer tills han fann vad han sökte; en slips och en väst. 


Men sedan rusade vi iväg till stationen och där stod Erika och väntade oss. Det blev inte många minuter men vi hann ta ett par riktigt bra selfies innan värmlandståget gick. 


Ännu var det dock inte läggdags så vi slank in på Bishops Arms för en svalkande öl. Där brukar vara tyst och lugn, men idag var det både musik och en ganska skränig publik. Jag är inte van vid uteliv.

No comments: