Jordkällaren börjar likna en jordkällare

Om jag vet att jag är tvungen, att åka tillbaka hem redan vid tre-fyratiden känns det som att det blir så kort tid. att det inte är någon idé att åka ut överhuvudtaget. Trots det tog jag mig iväg vid niotiden. Jag kunde ju alltid sitta och läsa mors gamla skrivmaskinsark och ta en kopp kaffe. Dessutom hade jag ju fått med lite ved från Järbo och den ville jag gärna lägga upp i sitt förråd.

Men sedan satt jag där med min kaffe och den gula pärmen och njöt av vistelsen där ute. Ibland, när jag ser vovvens vädjande, stumma bön om att få gå ut och leka i skogen, känner jag en anings aning av samvetskval så då går jag in på verandan igen och bänkar mig i favorithörnet. Dit når inte vovvens bedjande ögon.

Men hur det nu var så tog jag mig samman, bytte om till arbetskläder och började ta upp resterande torvor från den plana ytan nedanför husklippan. Det gick riktigt bra och när torvorna där var slut så tyckte jag att det såg ut att kunna vara färdigtäckt på källaren. Skulle det blir svårt att få rätt temperatur får jag väl leta rätt på mer jord någonstans.

Och nu veknade mitt hårda hjärta och jag tog med vovven ut till hennes favoritpinnar i skogen. Hon springer så lycklig framför mig och stannar var tionden meter för att se att jag följer med. Sedan kastar jag pinnar en rätt lång stund och när jag sedan går hem igen så lufsar hon mig i hasorna, flåsande och trött.

Ikväll var det så dags för läxhjälp igen och idag kom där fyra barn som jobbade riktigt bra och ville ha hjälp. De var kul. Efteråt for jag ner till Botkyrka och lämnade in fyra  kassar med pennor och block till en barnkalas för flyktingbarn på torsdag. Det är grejer som Anna samlat ihop. Hoppas det kommer till nytta.