Vardagspoesi

Vi steg upp redan vid sjutiden i morse, både jag och lilltösen. Hon för att hinna till flygbussen och jag för att köra henne dit. Detta gick utan problem och i god tid stod hon vid hållplatsen och väntade.

Jag väntade så att hon säker kom med bussen, på förekommen anledning. Förra helgen fick nämligen svåger A stå här i över en halvtimme innan det kom en buss, som hade plats över till honom. Så många resande är det knappast en lördag morgon och Erika kom med utan problem.

ä

För Anna innebar dagen ett långt trist pass på fotbollscuper för grabbarna grus, omväxlande med jakt på regnkläder i någon stor galleria. Det är vi sådana tillfällen man prisar försynen för att det finns en liten hund att passa. Det gjorde jag ute i stugan. Men jag matar den bara. Har inget större intresse av att leka eller motionera den. Kanske därför hon mest ligger och långleds utan att röra maten. Det gjorde däremot traktens mördarsniglar. Ett tilltag som straffades med döden.

I stället för att roa vovven roade jag mig idag själv med att börja fylla de plastbackar jag ställde upp igår med mina flyttgrejer, som hittills legat gömda under sängar och soffor. Bland annat fann jag två gamla oljemålningar, som jag gjorde för kanske trettio år sedan. Den ena föreställer en stenbro medan den andra är en tom duk där jag strukit ren penseln för att få en bra grund att måla på så småningom. Jag lade ut båda "tavlorna" på instagram och döm om min förvåning när det var den gröna duken, som rönte allra störst uppskattning. Folk är galna!

Själv tycker jag ju att stenbron är mycket vackrare. Ett handkolorerat vykort, som jag minns att jag uttryckte saken.

Uppackningen fortsatte tills jag plötsligt fann en pärm med de skrivmaskinsanteckningar mamma brukade skriva nära nog dagligen. Där finns häpnadsväckande texter och jag förlorade mig i papperen resten av dagen. Bland mycket, som bör förtigas, fann jag då och då små poem, som var riktigt fräscha och roliga att läsa. Följande t.ex.

Så småningom kom Anna och vi grillade lite griskött från Huså gård innan vi for hem. Där fick jag en fin svart halsduk av Paula och sedan slöade vi framför TV:n resten av kvällen.