En levande sverigeaffish

Tällberg är en plats, som jag inte har någon som helst personlig anknytning till men likafullt är det den plats som för mig är själva essensen av begreppet Sverige. Längst bort ser man blånande berg, sedan den stora Siljan med vikar och skogklädda stränder. Man ser lummiga gröna träd, blommande ängar och alla de fantastiska snickarglada, gamla rödmålade dalastugorna. 

Dit styrde vi kosan idag på vår lilla minisemester, endags, till Dalom. Vädret var strålande hela dagen och vi hann se allt från skogar, på väg att höstgulna, åkrar med mogen säd, stugor, byar och kyrkor. I Tällberg tog vi oss en fika på samma ställe som när Anna o Anders och jag fikade förra gången vi var här. Då, när vi kört till Borlänge för att köpa White Christmas som stenkaka och sedan fortsatte hit av bara farten. 

Vi shoppade lite också och jag kunde inte motstå ett par snygga, svartgröna muggar på Tällbergs keramik. Vi får ställa undan ett par andra så dessa får bli paradmuggarna i stugan. B-E slog på stort och köpte en stor tjock yllepläd för tusenlappen jämt. Men efter det fortsatte vi resan ända tills vi kom en bit söder om Leksand och fick se att Leksandsknäcke hade butiksförsäljning. 

Därifrån drog oss sedan hemåt via en rejäl omväg, ner förbi Borlänge och utefter Dalälven till Stjärnsund, där jag skall sjunga med manskören om några veckor. 

Vi fortsatte sedan på vägen förbi Storvik och tillbaka till Järbo. Nöjda och belåtna med en alldeles lagom utfärd. Ikväll har vi slöat lite framför TV samt suttit vid köksbordet och läst i var sina hembygdsböcker samt avnjutit en läcker rabarberpaj, som far i huset lagade till. Gott.