Detta har varit en dag fylld av debuter. Vi hade sovmorgon, alla utom lilla barnbarnet, som vaknade med en storladdning i blöjan innan jag hade hunnit gå upp. Det tackar jag för ty när jag väl öppnade dörren till vardagsrummet satt där ett nybytt och nyätet och jollrande barn och sken som en sol mot mig.
En sak allenast stod på programmet idag och det var att besöka en konstutställning där tavlor av Agnes Birgersson Widin visas. Hon är en ung konstnär, som bor i Paris och försörjer sig på ett boutiquejobb. Dessutom är hon ganska nära släkt med Anna. Om hennes bilder tycker jag inte, men hon skulle bli glad om jag besökte utställningen så det gjorde vi.
Vi tog metron dit. Det var dagens först debut för det hade lilla E aldrig gjort. Galleriet fann vi enkelt och vi gick in. Det var dagens andra debut ty lilla E har aldrig varit på Galleri heller. Säga vad man vill om motiven men konstnären är tekniskt mycket duktig. Jag nöjde mig dock med att köpa några vykort á 2€ med motiv som inte var alltför groteska.
Efter att ha skrivit i gästboken fortsatte vi till en liten trottoarservering där vi tog en kaffe och en kaka. Dagens tredje debut och en mycket parisisk upplevelse. Härifrån fortsatte vi vår vandring, som Erika mätte i meter och jag i kilometer. Bl.a. passerade vi Viktor Hugos bostad. Han var inte hemma.
Vi skulle till Bastiljen för att ta en buss hem men innan dess vart lilla E hungrig och vi satte oss i en liten park där hon utfordrades med medhavd matsäck, som blandades till och serverades väldigt geschvint av modern. Dagens fjärde debut ty hon har aldrig ätit ute i en park.
Till slut kom vi dock hem efter att ha passerat ett par mataffärer och sedan har vi tillbringat eftermiddagen i stiltje. Vid sextiden tittade vi faktiskt på TV ty det sändes skidskytte, som Erika, men även make och barn, är intresserade av. Maken fick se tävlingen långt bort i Afrika via Skype eftersom Erika höll upp sin iPad mot TV:n. Det funkade.
Lilla E fick inte se trots att de fladdrande bilderna alldeles uppenbart fängslad henne. Vi tvivlar dock båda på nyttan av att ett tremånaders barn ägnar sig åt sådana nöjen så hon fick titta på sin små upphängda leksaker i babystolen. Sedan hon fått sitt kvällsmål somnade hon lika snällt som vanligt vid åttatiden.
Vi bänkade oss nu till bords och avnjöt en måltid, som Jag, och ingen annan, lagat. Kokt vitfisk med äggsås och potatis. Det smakade utmärkt. Och nu har vi för första gången denna vecka bänkat oss framför TV:n och ser en dokumentärfilm om Jimi Hendrix. Och i morgon blir det mer konst.
No comments:
Post a Comment