En mycket fin dag

Idag har jag haft en riktigt fin dag. Den började med att vi tog tunnelbana in till city och sedan spårvagn ut till Nordiska Museet. Bara en sån sak! Där möttes vi av köer långt ut på gatan och jag insåg vilken otrolig attraktionskraft kära syster E måtte ha. Dels förevisade och sålde hon ost från sitt kära mejeri och dels skulle hon hålla föredrag om detta 

Ja, det var väl några till som sålde ost ty det var museets årliga ostmässa, men jag är övertygad om att det var syster E, som var det stora dragplåstret. Att sedan entréavgiften var ganska hög gjorde bara hennes insats än mer värdefull. 

Vi kom dit vid elva och då gick det fortfarande att röra sig ganska obehindrat men när vi gick var det rena ullaredsträngseln. Och naturligtvis gick det en massa hipsterkarlar och sköt stora barnvagnar framför sig mitt inne i röran. Nåväl. Eftersom vi varit i tid fick vi smaka mycket ost och vi for hemåt, mätta och belåtna. 

Vi vilade lite tills Paula kom med hunden, som jag i ett svagt ögonblick lovat att passa. Fast det gick rätt bra. Anna skulle på femtioårskalas för en kollega på en djurgårdsrestaurang och jag tänkte då ha min egen lilla fest ute i stugan. Nu när jag hade hunden stack jag ut tidigt medan det ännu var ljust. 

Anna har inte mina nördiga anlag och förstår nog inte tjusningen med att vara ensam ute i storskogen en lördag kväll, mitt under pågående melodifestival. Men det förstår jag och det räcker! Jag hade redan igår bunkrat upp med god mat men inledde kvällen med min egen melodifestival på vevgrammofonen. Det lät mycket bättre. Sedan chattade jag lite med systrar, barn och barnbarn innan jag började med supén.

I skenet av en marschall stekte jag min entrecôte, som sedan avsmakades med en portion coleslaw och ett glas rött vin. Jag hade räknat ut att promillena av detta skulle vara försumbara efter två timmar. Jag är nu, två och en halv timme senare, fortfarande kvar så jag kan köra hem när som helst. 

Jag har dock enträget bett Anna höra av sig, när hon är klar så hon slipper ta sig hem kommunalt en lördag kväll med så mycket löst folk som stryker omkring nuförtiden. Vi får hoppas hon hörsammar detta. Själv har jag det så underbart man bara kan ha det. Tyst och stilla och en bra piratenbok. Vad mer kan man begära?