I Gubben Noaks efterföljd

När Gubben Noak gick ur arken, planerade han på marken, mycket vin, ja, detta gjorde han och detta gjorde även jag idag. Fast inte så mycket. Bara en vinranka i en kruka inne i det ljusaste hörnet på verandan. Där skall den förhoppningsvis växa sig stor och stark och bli till en grön gardin över fönstren.

Denna lilla planta lär ska tåla - 40
grader och ge blå druvor

Vi planterade även våra rosor, som hela vintern stått jordslagna på sin vanliga plats, men som nu sattes ner i sina krukor och klipptes enligt konstens alla regler. Vi satte dem i hörnet av altanen. där de brukar stå och växa sig stora och starka. Nu var praktiskt taget alla krukor slut och ännu är inte liljan planterad och inga pelargoner, så det blir till att vittja förråden på balkongen i stan. En gudi vällovlig gärning.

Här bor våra rosor på sommaren

Jag lekte också lite Bonderöv, dvs min store hjälte Frank Laadegaard i den danska serie som på svenska döpts till 100 % Bonde. Jag behövde konsoler på baksidan för att hänga upp vår stege och dessa konsoler gjorde jag med yxa och borrmaskin ( och kanske lite till) av en björkstam som blev över när jag tog toppen till björkris på bryggan häromdagen. Det gick bra och när vi for hem hängde stegen där så prydligt.

Skogskonsoler

Det låter som att vi varit enormt aktiva men skam till sägandes har vi haft det mycket lugnt och fint idag också. Suttit med en kopp kaffe och njutit av ljudet från bäcken som stilla porlat i sin fåra och som jag idag ledde ner mot växterna i sluttningen med en enkel jordvall. Dessa behöver få lite mer regelbunden fukt än vad fader Pluvius kan förse dem med.

Eld i korgen och flytljus i dammen. Stämningsfullt

Vi gjorde också en lite försenad påskeld av sådant ris och kvist, som samlats borta vid huggkubben under vintern och dessa brann i högan sky.

Anna kollar att rönnen inte tar skada av lågorna

 Nästan allra roligast idag var dock att kära lillasyster M tände på en idé, jag drömt om i många år. Den att få vara med om ett riktigt gåsagille på en riktig skånsk gästgivargård. Och då skall det givetvis vara Spångens värdshus, där Kalle på Spångens anda förhoppningsvis fortfarande svävar över anläggningen. Anna slog tvärbakut, men antog att Martina var galen nog att vilja följa med i hennes ställe. Det var hon. Utan minsta tvekan enades vi om att sticka ner och uppleva en myshelg på österlen i höst. Anna förklarade sig beredd att sponsra Martinas resa....