Vår brasilianska hängmatta!

Det var lite mer mulet i morse, men uppehåll och inte jättekallt så kaffet på sängen fick avnjutas med dörren öppen. Ett fint sätt att morna sig på. 

Dagens stora begivenhet var besöket av Annas gamla kurskamrat LR, som numera bor i Brasilien, där hon startat ett kaffe för glutenallergiker. Hon hankar sig fram på detta om än inte med någon jättemarginal. När hon nu kom på sitt årliga besök hade hon med sig en äkta brasiliansk hängmatta, som vi köpt. Dessa är billiga och av hög kvalitet och när vi hängt upp den invigdes den genast. Först av LR, sen av Anna och sist av mig, som hyser en viss tvekan mot hängmattor där man skall ligga diagonalt. 

Jag besteg inte hängmattan förrän vi ätit, men då var det väldigt skönt att vila där. Här ser vi en bild på L som gnager i sig av de revbensspjäll vi grillat. Det kan tyckas fånigt att fotografera mat, men tack vare det kunde vi undvika att bjuda henne på samma middag som i fjol. I dagboken upptäckte kag nämligen att vi åt korv och potatissallad i fjol. Då fick det bli spjäll och potatis/morotröra idag.

Till dessert gjorde jag en läcker fruktsallad på vad vi hade hemma; jordgubbar, nektarin, persika, banan, ananas. Allt pyntat med en näve nyplockade blåbär. Och serverat med vaniljvisp. Mycket gott!

Efter detta var det min tur att inta hängmattan och det var verkligen skönt. En hängmatta borde ingå som en självklar del i varje riktigt god måltid. Enda problemet med hängmattan är att ta sig ur den. Med pinsamt osmidiga rörelser lyckades jag dock ta mig ur och upp utan att någon av damerna såg mig.

När vi satt där på bryggan och pratade dök plötsligt lille Dennis upp. Dennis är en vovve som redan varit på rymmen en gång, men nu vet vi var han hör hemma och efter en stund dök en vikarierande vårdare upp och tog hem Dennis. Hoppas de håller i honom nu tills riktige ägaren kommer hem.

L trivdes gott här och inte förrän fram mot skymningen körde vi henne till närmsta T-bana och fortsatte sedan hem och duschade samt hämtade nycklar till vännen I, vars blommor vi brukar vattna. Det gick fort och vi körde sedan ut och tog hand om dagens disk varefter vi bänkade oss med dagens sommar. Nilla Fischer talar om den oerhörda orättvisa och hat som drabbar de kvinnor som vågar sig på det oerhörda att spela fotboll.