Åter i vardagen

Lillasyster började i svinottan, men jag låg kvar och trynade till fram mot halv åtta. Då stapplade jag upp och möttes av en frukost som gladde mig minst lika mycket som de på hotellet, ty denna vittnade om omtanke.

Även på återvägen undvek jag till att börja med de större vägarna och styrde bort mot en platsa i Finspångs kommun som heter Risinge. Den är bl.a. känd för att Zarah Leander bodde här, hos sin svärfar under en period innan hon slog igenom som artist.

Första bilden visar Risinge gamla kyrkan, som började byggas på 1100-talet.

Andra bilden visar den nya kyrkan från slutet av 1800-talet.

Nästa resmål var lite mer makabert. Det var precis här i Getå, där det gröna loket går, som Sveriges värsta tågkatastrof ägde rum i oktober 1918. Jag väntade i tjugo minuter och hade turen att hinna se två tåg passera. Båda utan problem.

Från Getå for jag nu raka vägen till stugan där jag bar in mina nya glasrutor till förrådet och la i de tre Gäseneostar jag köpte på Östenssons i Motala i jordkällaren. Nu får den bekänna färg på riktigt. Jag åt också lunch varefter jag for hem och vilade middag. Jag har inte riktigt acklimatiserat mig till normaltiden ännu. Det brukar ta några dagar. Sist åkte jag och hämtade Anna och Gita i skolan och körde dem från den studiedag de haft idag.