Full Irish Breakfast

En av tjusningarna med att besöka den förstfödde på Irland är frukosten. Full Irish Breakfast är en njutning för gommen och tämligen identisk med den frukost som kallades Full English Breakfast när vi var i Canterbury. Jag har länge tänkt ordna en sådan frukost här hemma också och idag blev det äntligen av, även om det snarare blev en Full Irish Lunch.

Gästerna voro goda vännerna Robert o Caroline, som jag bedömt vara de i vänkretsen, som bäst skulle klara en sådan här mastig måltid. Ett mycket viktigt inslag är nämligen den White Pudding, som fordomdags gjordes på fårhjärna, men numera på fläsk och kalvbräss. En läckerhet som i smak och utseende påminner om den svenska Hackekorven.

Det ingår många delar i den irländska frukosten och allt skall vara stekt. För att hålla ingredienserna  varma förvarades de i ugnen på 100 grader tills det vara dags att lägga upp dem på tallrik. Där samsades ägg, tomat, potatiskakor, champinjoner, korv, skinka, blackpudding och - whitepudding! Och till detta rostad bröd med smör, ost och marmelad. En riktigt hjärtinfarktmåltid, som en Instagramvän påpekade. I morgon får det bli sallad igen.

Sedan vi alla smält maten drog det ihop sig till affärsresa. Rob. o Car. ville ha sällskap till ett antal olika möbelbutiker för att få smakråd vid ett planerat soffköp. Jag hade länge våndats inför hur jag skulle slippa detta och som vanligt var det hunden som räddade mig. Paula (och i viss mån Jimmy) följde gärna med och då måste jag ju "offra mig" och ta hand om det lilla djuret.

Detta gjorde jag genom att parkera ute på balkongen i eftermiddagssolen, förstärkt med infravärmen, där jag först bläddrade i den fina presentbok jag fick av RobCar, sedan fotografera alla vackra pelaregoner och till slut sätta mig och ta bilder på solnedgången med en bild i minuten, ungefär, och sedan sätta samman detta till en liten film. Det var kul.