Njutningslystnad

Idag har det varit en dag av njutningslystnad. Dock började dagen rätt bittert, när jag ställde mig på vågen. Jag började ju banta så fint i våras när jag hade fyra veckor på mig att gå i en begravningskostym. Det lyckades och av bara farten fortsatte jag ett bra tag till men så kom sommaren och därmed en massa frestelser.

Nu i höst har jag tappat kontrollen över kalorierna och inte noterat en enda lite brödsmula, trots att jag betalat för min viktväktarapp varje månad. Och när jag bestigit vågen nu på morgonen så hade den ett mycket entydigt budskap till mig. "Max 38 points per dag och tänk inte tanken att utnyttja några bonuspoints....". Och det har faktiskt gått riktigt bra idag även om just detta inte varit särskilt njutningsfullt.

Men jag hade en härlig förmiddag ute i stugan. Jag filmade ju solnedgången med hjälp av stillbilder igår och nu ville jag se vad som händer med solen ute vid stugan. Så jag satt ute på bryggan, varmt klädd och klickade på kameran, som stod på stativ, en gång i minuten i 90 minuter. Jag hann med ett par koppar kaffe under tiden samt att kolla temperaturen i jordkällaren. Den har sjunkit till mellan 6,5 och 7,9 nu men luften har pendlat mellan -0,9 och 12,9 så jag tycker resultatet är fullt godkänt. Det ska bli spännande att se vad som händer när vintern kommer.

Det var rätt roligt att se att så länge jag satt stilla på bryggan så drog sig inte fåglarna för att komma och äta av talgbollarna i rönnen trots att de hängde mindre än två meter från min stol. Det var mest talgoxe och nötväcka idag, men en blåmes och en hackspett dök också upp.

Jag for hem redan innan lunch för jag var bekväm av mig och ville laga min lunch inne i stan. Det blev en rotsakslåda med korv och fortfarande höll jag mig inom min pointsgräns. Resten av eftermiddagen satt jag och planerade hur jag skulle kunna hjälpa mamma Grus med ett arbete inom naturvetenskap som hon skall göra för sin förskollärarutbildning. Hon har valt friktion som ämne och behöver all hjälp hon kan få. Och det får hon.

I kväll var det sedan åter dags för läxhjälpen och där hjälpte jag äldste grabben Grus med en besvärlig matteläxa. Hade det varit förr i tiden hade jag klassat honom som dum i huvet, men sedan jag lärt känna barn, som är mer normalbegåvade än mina egna, så har jag insett att det kanske inte alltid är så enkelt. I det här fallet handlar det om ett barn, som är så förfärligt rädd för att göra fel, att han inte vågar chansa och tänka om utan i stället blockerar hela tankeförmågan. För om han hade varit tvungen att räkna ut kilopriset för lösgodis om 5 kg kostar 150 kr i verkliga livet så hade han nog inte svarat 150 - 5 = 145 kr...

Men - var det inte lite väl lite njutningslystnad i denna text?  Jo, för jag har sparat det bästa till sist. Jag fick Edvard Bloms nya kokbok, den för njutningslystna av RobCar igår. Jag lade ut en bild av boken på Instagram och kan ni tänka er! Idag har mästaren själv, Edvard Blom, klickat gilla på min bild. Sånt gläder mig!