Annas förmiddag

Om dagen före högtidsdagen är afton så är väl två dagar innan förmiddagen? Vi har hur som helst börjat förbereda idag och det började direkt efter frukost (som åts rätt sent). Vi började med att röja på byrån i sovrummet. Den syns tydligt om man sticker in huvudet och har sett ut som en skräpbod.

Det fanns en låda kvar med paulagrejer och sedan vi tömt den i en kasse gick det ganska lätt att röja rent ovanpå byrån. Direkt efter det ställde jag mig att baka kladdkakemuffins, som vi skall göra cupcakes av vid mottagningen i morgon.

Efter det lagade jag middag och då ringde telefonen från ett okänt nummer. Sådana brukar jag inte svara på men något sa mig att det kanske kunde gå an i dag. Det kunde det. Samtalet kom från en man, som stod nere i porten med ett paket till mig och jag förstod genast vad det var. Min beställning av de böcker med Valentinetexter, som Nils skrivit. Dessa har jag väntat på. En skall bli julklapp till Paula och en skall jag ha själv.

Sedan har jag inte gjort så mycket mer innan det blev dags för dagens höjdpunkt - festmiddag. Paula och Anders hade bokat bord på ett ställe, som hette "Spisa med Helena". Där fick man en trerätters, mycket vällagad, middag för 300:- och när man tänker på kvaliteten och urvalet, så var det ett mycket lågt pris.

Vi som var med var Anders och Paula, Stina och jag och - naturligtvis festföremålet själv - Anna. Jag hade nog trott att vi skulle dela på notan för Anna och sedan ta var och en sin del. Men jag misstänkte att Anders, som vanligt, ville offra sig och ta hela notan själv.  

Ofta brukar jag protestera mot detta men nu blev det trots allt en ganska dyr fest i sista ändan och då lät jag honom hållas. Han har trots allt två jobb med enbart inkomster och i princip inga utgifter - utöver de vanliga.

Jag började festen med Carpaccio som förrätt. Det har jag aldrig ätit men det var gott. Något jag skall försöka laga själv någon gång.

Min huvudrätt blev entrecôte ...

... och till dessert valde jag pannacotta.

Allt som allt blev detta en fin inledning på Annas 60-årsfirande. Nu hoppas vi bara att det fortsätter lika bra i morgon. Jag har varit lite orolig att Paulas kamrat med den stora, äckliga, dreglande hund, som förstörde kräftskivan skall komma men jag frågade Paula och hon sa att det inte var aktuellt. För säkerhets skulle skickade jag med henne en signal om att jag kommer att ställa till en scen om hundjäveln kommer hit.