Jag visste att det var precis så Paula kände det när vi i lördags bar in de tre kartonger, som skall bli hennes nya byrå. Och eftersom jag tycker det är så himla roligt med dessa jättebyggsatser, så undrade jag om det var OK, att jag gick in i hennes lägenhet idag för att montera byrån medan hon var på jobbet
Om det var! Paula suckade en lättnadens suck, som hördes över hela Söders höjder så idag har jag tillbringat fem timmar med att skruva och spika och läsa. Det kan tyckas som en lång tid, men inget gick faktiskt snett utan det tar den tiden att skruva ihop en byrå.
Ja, jag var faktiskt borta och åt i en halvtimme. Buffé på Pizza Hut unnade jag mig och det var både gott och näringsrikt. På hemvägen gick jag in och köpte en burk snabbkaffe, för att ta mig en kopp efter maten.
Glad i hågen gick jag hem för att sätta på kaffevatten men se där fick jag tji. Det blev inget varmvatten hur jag än tryckte på de olika knapparna på hällen. Då såg jag att den kartong med induktionsanpassade grytor Paula köpte i lördags, stod oöppnad vid spisen. Efter att ha inhämtat vederbörligt tillstånd öppnade jag kartongen och se! Vattnet kokade på nolltid.
Nu stod det inte på innan byrån var klar och den blev riktigt fin, åtminstone på detta avstånd. Ser man riktigt nära märker man att det inte är någon 1700-talsmästare, som gjort den här möbeln. Men Paula var väldigt nöjd och tacksam och själv for jag hem och åt korv och pasta till kvällsmat. Man orkar inte med något mer avancerat efter fem timmar med mejsel och insexnyckel.
 |
| Foto: Eva Lindahl |
No comments:
Post a Comment