Tantbjudning

Rubriken kanske möjligen kan tolkas som något litet nedsättande, men inte när det gäller den här bjudningen och de här tanterna. Ett par riktigt rustika fruntimmer och en rustik måltid, som jag gladde mig mycket åt att träffa respektive laga.

Men låt mig nu ta dagen i rätt ordning. Den började med att jag statt upp och utbrang ett rungande fyrfaldigt leve för favoritniecen, som har namnsdag idag. Nä, nu ljuger jag. Det var syster Martina, som tipsade mig om både gårdagens och dagens namnsdag. Försiktigt smög jag in en liten hälsning på hennes Facebookprofil och hoppades att hon inte skulle märka, att den kom lite sent...

I verkligheten klev vi upp redan kl 7 och detta för att vi fått tvättid så dags. När tvätten var klar och frukosten äten väntade vi in klockan halv ett för då skulle vi hämta Inger och Monika utanför deras port. Monika har varit dagmamma åt Paula och Inger arbetskamrat. Två synnerligen trivsamma bekanta och till deras ära hade vi bestämt oss för att göra en kopia av den måltid jag fick på Tivoli tidigare i somras.

Jag fick för länge sedan en bunt takspån med tillhörande träkniv- och gaffel. Dessa kallades för vildmarkstallrik och de har legat ouppackade i flera år. Jag kom att tänka på dem genast som jag fick in träbrickan med charkuterier i Köpenhamn. Idag skulle jag så göra verklighet av tanken och fullastad med kokt skinka, korv, salami, rökt skinka, ost, cornichon och oliver stängde jag in mig i Storstugan medan damerna satte sig att samtala.

De förstummades dock när vi kom ut med våra träfat och det blev lika gott och roligt att äta, som jag hade hoppats. Precis som i Köpenhamn, så var det brödet som var den mättande delen och för att få ett gott bröd hade jag bakat mina vridbröd tidigt i morse. De fyllde sin funktion och mätta och belåtna försjönk de i fortsatt prat när vi väl ätit.

Då gick jag in igen och började med desserten, som skulle bli fruktsallad på några köpefrukter. Nektarin, persika, melon, banan, vindruvor och, som en liten knorr och pynt, nyplockade blåbär. Detta serverat med vaniljvisp och uppskattades.

Hunna så dags tröttnade väderguden på att vara snäll en hel dag och stänkte lite regndroppar över oss. Detta gjorde att kaffet serverades inne på verandan. Där låg också gästboken och väntade. Vi glömmer den nästan ständigt, bl.a. förra gången de var här så nu fick de skriva två gånger. Inger, som begåvats med en vacker handstil, skrev och hon gick in för sin uppgift så till den grad att hon hade med sig en kladdlapp.

Damerna hade fortfarande mycket kvar att prata om, det insåg jag, så jag gick in i sovrummet och unnade mig den morgonsömn jag missade vid tvätten i morse. När jag vaknade var det dags att åka hem och där har vi nu haft en lugn kväll framför dator och TV. Och i morgon åker svärmor hem.