Det visade sig att kaffet gav tillräcklig styrka och glad i hågen blandade jag till bruk och började putsa. Jag använde en bred spackelspade och drog ut bruket och det fastnade hur fint och lätt som helst. Tyvärr räckte inte cementen till alla fyra sidorna, men det löste sig när jag senare började städa i det gamla förrådet och där fann en användbar säck färdigblandat bruk.
Jag blev alltså klar med putsningen och hade såpass mycket energi kvar att jag började röja i det gamla förråd, som nog var tänkt till dass av förre ägaren. Dassinsatsen såg dock så oanvänd ut att den nog aldrig kom till sitt rätta bruk. Jag gjorde en del fynd därinne men ännu mycket mer som kunde slängas.
Så mycket att jag avslutade min stugdag med en tur till min älsklingssoptipp. Och då såg det rätt bra ut inne i förrådet. Där kommer jag att få plats med en massa skrymmande saker, som vi sällan använder och som nu står och tar plats i finförrådet uppe vid stugan.
Vovven är ju en nervös stackare och så här stod hon och spanade medan jag lastade bilen med skräp. Men nu skal P & J försöka göra något åt saken och ikväll var det på hundkurs med en mycket duktig och seriös expert. Han är dyr, men kan sin sak. Anna hade råkat gå förbi och sett hur Noomi satt som en liten stenstod, omgiven av en massa andra hundar. Konstigt.
Apropå Noomi, så skall jag ju helt frivilligt passa henne om Anna o Gabbi vill åka till Ullared en helg. Damerna satt ikväll och planerade vilken helg som skulle passa och det visade sig att jag bara har en helt säker ledig helg innan mitten av november. Det är tufft att vara pensionär!
No comments:
Post a Comment