EXTRAUTSÄNDNING - DNA

Nu har jag fått in resultaten från mitt DNA-test på mödernet och väntar med spänning på det som skall komma från fädernesidan också. Det finns risk att jag kommer att skriva rätt mycket om det här ett tag nu så jag skall komma med lite förklaringar innan jag grottar ner mig alldeles i genetiken.

Människan har sina gener (arvsanlag) fördelade på 23 par s.k. kromosomer. Små korvlika bildningar, som syns i cellkärnan när den skall dela sig, vilket den gör så länge vi lever. I 22 av dessa kromosompar har vi ärvt en slumpartad del från far och en lika slumpartad del från mor. Dessa har i sin tur också ärvt en slumpartad del från farfar, farmor osv.

Efter bara fem-sex generationer bak kan mitt DNA vara så utspätt att jag inte har de allra minsta små gener gemensamma med min farfars farfars farfar. Kanske tur det, för det är i dessa 22 kromosompar det bestäms vilka personer vi är, hur vi ser ut och beter oss i största allmänhet och vem vet. Farfars farfars farfar kanske var en riktig skitgubbe!

Obs. Mina syskon kan mycket väl ha en ansenlig mängd DNA gemensamt med skitgubben. Vilket jag ibland är böjd att tro….

Utrustningen för att DNA-testa ligger framme

Men så har vi det 23:e kromosomparet – (X och Y) för män och (X och X) för kvinnor. Dessa ärvs oförändrat från far till son och i något som kallas det mitokondriella DNA:t ärvs DNA oförändrat från mor till dotter. Detta DNA säger inget om hur vi ser ut eller vilka vi är förutom på en punkt – om våra mammor skall klä oss i blått eller rosa.

Ja, det där med ”oförändrat” är en sanning med modifikation för det händer då och då att det sker felaktigheter när X och Y-kromosomerna skall kopiera sig till nästa generation. Vi får en mutation. Dess sker mycket sällan men vetenskapsmän har ändå kunnat beräkna hur pass sällan och därmed kunnat bygga upp ett teoretiskt släktträd för hela mänskligheten utifrån vilka som har begåvats med speciella mutationer.

Alla har väl hört talas om den urmoder i östra Afrika, som levde för 3-400 000 år sedan och som vi alla härstammar från. Det finns en urfader från samma trakt och ungefär samma tid också. Dessa Adam och Eva hade också DNA, de förökade sig generation efter generation och plötsligt blev det en mutation i X och/eller Y.

Barnen med dessa mutationer levde vidare och förökade sig men nu fanns det TVÅ grupper av människor. Det syntes inte på dem på något sätt men den ena gruppen hade en liten förändring i sina könskromosomer (X och Y) och den andra gruppen hade det inte.

Och så fortsatte det. Folk förlustade sig i sänghalmen och nya generationer skapades. Och rätt vad det var blev det en mutation igen. Och ännu en grupp med just den speciella mutationen började sprida sig på jorden. Dessa grupper kallar genetikerna för Haplogrupper. Fram till i våra dagar har det bildats nästan lika många Stora Haplogrupper som det finns bokstäver i alfabetet.  Man kallar dem därför för A, B, C, D osv.

 

Här skrapar jag loss celler från insidan av
kinden med en speciell liten borste

Det låter ju inte så mycket om vår människoart levt på jorden i 400 000 år och faktum är att det finns många, många fler haplogrupper. Det hände sig nämligen i tidernas gryning att det var någon i haplogrupp A, som fick en ny mutation och då fanns det plötsligt två olika A-grupper. Dessa kallas för A1 och A2. Jag det kanske till och med var så att någon annan i haplogrupp A fick en ny mutation som då kom att bilda gruppen A3.

Och så fortsatte det. Bland A1-orna uppstod nya mutationer och vi fick A1a och A1b och sedan rasade det bara på. Det roliga är nu att man vet ganska väl var och när dessa mutationer uppstod. Genetikerna har nämligen DNA-testat folk över hela jorden och vet var de olika mutationerna är vanligast och även på ett ungefär när de uppstod.

Då kommer jag slutligen fram till den fråga, ni alla med skälvande iver ställer er: Vilken haplogrupp tillhör jag. Och inte bara jag utan alla de människor som har en rak kvinnolinje bak till torparhustrun Kerstin Andersdotter, som föddes 1715 och dog 1778 i Eggvena. Hon är den kvinna jag lyckats spåra längst bak på mödernet genom studier i kyrkoböckerna.

Min mormor tillhör den raka kvinnolinjen och eftersom hon bara fick döttrar, som förökade sig, så tillhör samtliga mina kusiner på mors sida samma haplogrupp. Men det är bara den kvinnliga kusinen och min ena syster, som fört haplogruppen vidare ty när den genuppsättningen kommer till en man så tar det stopp. Där är det i stället haplogrupperna som ärvs på Y-kromosomen som ärvs vidare – från far till son.

Vilken är då min mödernes haplogrupp? Jo, där drog jag en vinstlott. Jag tillhör nämligen U5b1b1 och – undrar måhända någon - vad är det för fint med det? Jo, det är samma grupp som Karin Bojs tillhör och hon, ja hon vann Augustpriset i fjol för bästa faktabok och den boken, den handlar just precis om hur vi kan spåra våra förfäder med hjälpa av DNA och alldeles speciellt mycket om hennes/min haplogrupp.

Jag fick boken i julklapp nu senast och har redan läst den men nu skall jag genast läsa om den. Ni lär få läsa mer om detta så därför går jag inte in på detaljer just vad gäller mig och den haplogrupp vi tillhör.