I eftertankens kranka blekhet

Vi vaknade till visheten att ha förlorat mot ett simpelt lag i en match, som var så bra i alla avseenden utom resultatet. Vi tittade på referat i fotbollskanalen, vi läste Borås tidning och vi led med den stackars målvakten, som med skammens rosor blossande på sina skäggiga kinder medgav att det hela var hans fel. Att förlora är en sak men att förlora mot ett dåligt lag. Det svider.

                                                                        foto: A. Kettil

När det svidit färdigt och vi ätit vår frukost for vi ut till stugan där solen snart värmde våra kylda anleten. Till värmen bidrog den brasa vi tände i eldkorgen och det kaffe vi kokade i pannan, som balanserade nere bland lågorna. Till kaffet serverades resterna av den vetelängd jag "bakat" igår.

Efter detta satte vi oss att lyssna på några stenkakor från flydda tider. Det lockade fram minnen från grammofonspelningar i Remmene för länge sedan. Vi ägnade oss också att den ädla konsten att lyssna till hur vinden sakta silade genom trädkronorna. Det är inte alla som förstår tjusningen i detta men när man väl träffar på folk, som man kan sitta tyst tillsammans med så är det bara att tacka.

Till lunch serverade jag hel och halv special. En gammal klassiker, som man inte behöver beskriva för mina läsare eftersom dessa uteslutande torde komma från Västsverige. Till detta intogs adekvata drycker, vilka nogsamt registrerades i en app. Det var bra för då kunde vi se hur promillehalten sakta med säkert sjönk till lagstadgad nivå. Under tiden försjönk vi i vår dagliga paltkoma.

Vid tvåtiden var jag gott och väl laglydig igen vad gäller bilkörning, men jag hade nog varit det hela tiden, för jag hade tagit så liten nubbe att jag bara märkt den goda smaken, inte "yrslen". Resan in till stan gick också bra och kusinerna fick en och en halv timme egen tid innan deras tåg gick. Själv drog jag en lättnadens suck över att äntligen slippa vara glad och positiv och trevlig, något som verkligen inte ligger för mig.

Dagen avslutades sedan med att vi hade genrep i kören inför Valborgsmäss och senare, när jag kommit hem, dök snart både Anna och hunden upp och vi satte oss att äta lite fläsklägg och potatis samt avrunda med lite glass. Nu sitter jag i skriver medan Anna ser ett program där en rapare skall förstöra en låt av Owe Thörnqvist.