Hjärtbesvär

Om tillvaron är lugn och inrutad så kan man kanske ge den en touch av spänning genom en dramatisk rubrik. Nu var det inga hemska hjärtbesvär jag drabbades av utan bara det att jag hade glömt, att ta mina hjärtmediciner på morgonen. Detta upptäckte jag när jag var vid min älsklingsplats, Hagbytippen, kl 10 och sms:et från hjärtspecialisten kom. Så i stället för en lugn och fin dag ute i stugan fick jag nu fara hem och hälla i mig mina tabletter och sedan var det ingen större idé att åka ut.

Dagen vart dock inte helt förspilld ty nu satte jag mig att uppdatera min sångkörs hemsida. Ett uppdrag, som jag åtagit mig frivilligt, men inte kommit mig för att ta itu med förrän idag. En synnerligen lämplig dag ty på kvällen skulle det bli styrelsemöte och då kändes det bra att visa att jag börjat. Det gick bra med hemsidan och här kan ni se den om ni ids titta.

Men, för att återgå till tingens ordning, så hade jag alltså farit ut till stugan tidigt på morgonen och tagit med en massa gamla cd-skivor härifrån,vilka skulle slängas. Ute i stugan fortsatte jag att lasta bilen med skräp och med pantflaskor. Det blev en ansenlig mängd och tillsammans med de flaskor jag pantade igår fick jag ihop pantkvitto på totalt 103:-.

Vid halv sex på kvällen stack jag sedan iväg till styrelsemötet och idag hade jag inte glömt väskan. Till allt annat är jag nämligen också klubbmästare i kören. En föga betungande uppgift, som innebär att jag har med en väska med små miniflaskor från systembolaget varje gång det är styrelsemöte eller eljest något friare samkväm bland sångarbröderna. Det är inte så ofta. Idag vart det dock ruljans i affärerna och jag sålde åtta småflaskor sammanlagt till fyra personer. Resten körde.

Det går nämligen åt en flaska whisky till styrelsemötet och en akvavit till den trerättersmiddag, som alltid avslutar mötet och som drar ut på tiden. Jag kunde dock inte vara med hela vägen ty jag hade kommit överens med bekanta om att hämta en bilbarnstol, som jag fått låna och där lilla E skall färdas denna helg. Ett mycket kärt besvär. Barnstolens ägare inte bara överlämnade stolen utan monterade även densamma så nu är allt klart för vår lilla gäst.

Klockan var nu hunnen ganska långt på dagen men tro icke att den var slut för det. I den villervalla, som uppstod i morse med mina hjärtmediciner hade jag glömt att det stod en låda med C9 ute på verandan och i morgon bitti skulle stackars Anna inleda sin svältkur på nio dagar och behövde ha grejerna redan på morgonen. Jag var dock inte svårövertalad. Tvärtom. Trots Annas invändningar satte jag mig och körde ut till stugan halv elva och hämtade lådan. Och trots att det var sent unnade jag mig dock en minuts avslappning med ett litet tänt ljus där ute innan jag for åter. Det är ju så mysigt i stugan även nattetid.