Midsommarafton

Vår midsommar har hittills förlöpt mycket lugnt och skönt. Dels är vi bara åtta personer i år och dels är arrangemanget helnyktert. Fast just nykterheten brukar aldrig vara något problem. Då har tillströmningen av folk tidigare år varit värre. Det blir fyra gånger så bökigt med dubbelt så mycket folk. 

Efter en småseg morgon kom vi iväg ut till stugan vid elva. Det tog sin lilla tid för Anna och Anders skulle bara in en snabbis i den tyska billighetsbutiken. Den snabbisen tog fyrtio minuter för de passade på att handla det sista inför morgondagen också. 

Vi hade lovat att jag skulle hämta Carina och barnen så de slapp åka kommunalt och det gjorde jag mer än gärna. Jag slapp ifrån mycket förberedelser för festen på så sätt. När vi kom tillbaka var allt dukat och klart och potatisen nästan färdig så det var bara att duka fram sillen med sina tillbehör. 

Med tanke på att somliga gäster var barn och dessutom asiater, helt ovana vid svensk matkultur, hade vi ett korvalternativ. 

En av småttingarna ville dock göra ett seriöst försök och fick faktiskt i sig både sill, potatis, gräddfil och lök. För mig erbjöd den dieten inte några som helst problem. 

Vädret var lite tveksamt. Mulet och lite dovt, såsom vore det åska i luften. Det stannade vid en varning och det enda som hände var några droppar regn. Dock inte mer än att vi blev kvar ute på bryggan. 

Vi enades snabbt om att ta tårtan till efterrätt redan nu och den fick en strykande åtgång. Jag tror alla tog två bitar och flera fick även i sig en tredje. Tur svärmor gjorde dubbel sats. 

Nu blev det tid för siesta. Flera av oss tystnade och föll i slummer på soffor vilstolar och i hängmatta. Skönt att kunna tillbringa sin midsommar så lugnt och samtidigt läsa på nätet om kilometerlånga köer vid trafikolyckor. 

Så småningom blev det afton och då blev det min tur. Jag gjorde de ölburkshamburgare vi övade på förra helgen. Denna gång med salt men utan jalapeno. Det var bra. Jag struntade dock i ölburk utan formade några större till oss fullvuxna med ett dricksglas och några mindre till barnen med ett snapsglas.  

Nu visade det dig att de små liven åt som hästar. De tog två små var och fick nog i sig mer än vi vuxna. Det var roligt att se dem så frimodiga och lyckliga vid vårt svenska midsommarbordet när man vet vad de fått igenom. 

Deras vuxne morbror har flytt med de två gossarna från ett krigsdrabbat land sedan deras föräldrar försvunnit eller dödats. De har gått, åkt tåg, buss och varit med om att deras båt vält ute på havet men haft turen att ha fått riktiga flytvästar av sin smugglare. 

Allra största turen har de dock haft, som hamnade hos kusin Carina efter ett kaotiskt inträde i deras nya land för åtta månader sedan. Man kan riktigt se på morbrodern vilken lättnad det är för honom att pojkarna kommit in i en trygg hamn nu. Förra midsommaraftonen var de fortfarande hemma i ett land i kaos. 

I ett slags kaos lämnade även jag stugan ikväll. Två och en halv vuxna och två barn ska ordna sovplatser och sovsäckar och allt annat som hör till övernattning. Det var ljuvligt att åka hem och sätta sig på balkongen med sin lilla midsommarwhisky. Den som äntligen rann ner genom strupen denna kväll ...