Min högtidsdag

I natt kl 00:34 vände det och vi går åter mot mörkare tider. Snart klämtar juleklockor till ottesång. Dessförinnan skulle jag dock fira min namnsdag och det fick mig att fundera på vilken bild av sitt liv man skall presentera på sociala medier. Jag kan väl säga att jag presenterar en mycket tillrättalagd bild, som framställer mig som en rar och vänlig gammal man. I själva verket är jag nog precis samma griniga och självupptagna gubbe, som de flesta andra gubbar i min ålder.

För några veckor sedan fick jag kommentarer på Facebook om att jag var en ständigt ätande och glufsande person och det är kanske inte att undra på eftersom jag ju lägger ut mycket matbilder. Men är det den sanna bilden av mig? Jag kan ju mycket väl vara en riktig sportfåne, som avstår från att lägga ut bilder av svettiga träningskläder och därmed framstår som en riktig slöfock.

Så idag tänkte jag presentera min sportfåniga sida och arrangerade en fin bild av en träningsjacka och ett par sportskor, slarvigt slängda på en stol. Flera tog nog bilden på allvar, medan de som känner mig anade sanningen. Den syns i bilden här ovan. Jag firade nämligen min namnsdag med en budapestkub inköpt för 25:- på ICA Maxi. Den var god och ett värdigt sätt att fira på. Framför allt ett firande som bara kommer mina läsare av denna blogg till del.

Vinrankan dog och i dess ställe frodas nu vår gamla
klematis, som fått flytta i i verandavärmen

I övrigt har dagen varit en fortsatt väntan på hantverkare. De kom i morse och spacklade lite och skulle sedan återkomma under eftermiddagen. Eller i morgon bitti. Detta gjorde att min stugdag blev avsevärt förkortad. Jag får klara gräsklippandet i morgon.

Nu möttes jag av ett kaos på verandan, men det var ett planerat kaos. Vi hade nämligen tagit hem alla dynomslag till tvätt förra veckan och nu började jag med att sätta på dem. Sedan hade jag bestämt att det nu äntligen var dags att tömma dasstunnan. Det har inte skett på hela vintern och den var tung och rätt kladdig varför jag avstår från bilder just i det här fallet. Sedan jag sköljt rent den och torkat den och satt tillbaka den med ny plastsäck var det så äntligen dags för mitt namnsdagsfirande.

När det nu inte finns något att fira vid landslagets framträdande i
Frankrike är det gott att veta att det ändå alltid finns ett lag,
som svarar upp mot sina supportrars förtroende

Men sedan fick jag tyvärr fara hem och ägnade eftermiddagen åt att förgäves vänta på hantverkarna. Jag släktforskade, drack kaffe, sov middag och började sedan göra i ordning middag tills Anna kom hem. Dagen till ära blev det matjessill med färskpotatis och det var et värdigt och alldeles sant sätt att fira dagen på. Nu skall vi städa eller se på fotboll. Blott framtiden vet vilket som gäller...