Nu har vi sett filmen om hundraåringen, som kröp ut genom sitt fönster och rymde när det drog ihop sig till uppvaktning på hemmet. Filmen var inte lika bra som boken, naturligtvis, men fullt sevärd och jag skrattade gott vid många tillfällen. Det säger förmodligen mer om min humor än om filmen dock.
Annars var det en seg start på dagen. Vi vaknade inte förrän vid halv elva men var, till skillnad från en stor del av folket, helt befriade från bakfyllans fasor. Efter frukost snappade jag upp att en bekantings bekant på FB efterlyste sin släktingar på faderns sida. Hon visste inget mer om dem än namnet på pappan. Jag råkar veta att hon skall vara innerligt tacksam för denna okunnighet men min nyfikenhet var ändå väckt. Utan att antyda något otillbörlig förklarade jag att jag, med mina goda kunskaper inom genealogi, enkelt skulle kunna hjälpa henne och det har jag gjort. Jag satt nog en timme före bion och en timme nu ikväll och jag lovar att honom kommer att få veta att hon är släkt med massor av folk i sin närhet. De allra flesta helt oförvitliga medborgare.
Alldeles efter filmen var vi hembjudna till Paula och Jimmy på middag och vi blev serverade en jättegod kycklinggryta. Vi satt sedan och umgicks och såg på TV tills de vid nio var dags att åka hem. Stackars Anna måste nämligen upp till jobbet kl fem i morgon.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment