Jag har ju redan inlett med en kort notis idag. När den skrevs hade jag redan varit nere hos min bagare och köpt två baguetter så vi klarar oss under dagen. Tänka sig! Halv åtta en söndag morgon!
Efter det att jag vilat frukost en stund stod ett unikt evenemang på tur. Jag skulle bevista mitt livs första katolska gudstjänst. För mig, som för länge sedan låtet religionen passera in i vidskeplighetens kammare, är det inga som helst problem att besöka någon som helst religiös byggnad. Min svärson, som är troende katolik, ser naturligtvis inte saken på samma sätt men hade inga problem med att låta mig följa med, bara jag skötte mig. Och det gjorde jag nog.
Det var intressant att notera skillnader mellan den protestantiska kyrkan, som jag är van vid, och den här. En sak vara att det var många aktörer framme i altaret. Sex prästklädda personer varav en pratade mycket och de övriga bara pyttelite. Dessutom korgossar, men även en korflicka! Där sprack en fördom. Ytterligare en sprack när ett par olika kvinnor var framme och läste böner och ledde psalmsång. Dessa sånger hade mycket vackra melodier och jag sjöng med så gott jag kunde med hjälp av det lilla blad som delats ut vid ingången.
Sedan hade jag väntat mig böner på latin men därav vart intet. Och nattvarden sköttes med en föredömlig snabbhet. Det var säkert tvåhundra personer i kyrkan och en majoritet tog nattvard, som gick på rena löpande bandet och var klart på nolltid. Efteråt gick jag, som brukligt, och tände ett ljus till mina nära och kära, som redan dött. Mitt ljus är det röda längst upp till vänster.
Gudstjänsten tog en dryg timme och på tillbakavägen skyndade jag mig in på den stora matmarkanad vi frekventerar och köpte med lite ätbart att ta hem till Sverige i morgon. Resten av eftermiddagen tillbringades sedan sovande, vilande och hållande barnbarnet i famnen. Jag såg också en otextad fransk film av samma aktörer, som de som gjorde succén Intouchable. Med hjälp av snabböversättningar av Erika hade jag god behållning av filmen. Fadren hade försvunnit på besök hos släkten så Erika och jag var hemma själva. Vi firade att jag skall åka hem i morgon med ett rejält lass våfflor.
Samtidigt som vi åt tände vi det första adventsljuset och det var det allra första adventsljus det lilla barnet fick se. Det kändes högtidligt och naturligvis måste jag fram med kameran.
Sist ikväll packade jag min väska ty det blir till att stiga upp tidigt i morgon för att hinna ut till flygfältet en dag då alla världens storheter kommer hit och blockerar vägarna inför Klimatmötet. Och mitt i allt detta skall alltså lilla jag ta mig ut till Charles de Gaulle....
No comments:
Post a Comment