Kalkonmiddag

När solen grydde idag trodde jag att vi kanske skulle sitta med en hel drös ensamkommande flyktingbarn här i köket vid vår kalkonmiddag men vid dess nedgång var allt lugnt och den enda som kom hit var deras välgörare, kusin C, som insåg att vi kanske borde träffa hennes skyddslingar på hemmaplan först.

En utmärkt idé och nu ser jag riktig fram mot att träffa dem. Speciellt eftersom det delvis faktiskt rörde sig om små barn på 7 och 11 år. Små stackare, som tillsammans med en 24-årig släkting varit på flykt i 3 år och nu äntligen börjar finna fotfäste i tillvaron igen. Vi kommer att bli ditbjudna snart och det ser vi fram mot.

Jag stod för maten som vanligt och idag blev det kalkon med klyftpotatis, kokta grönsaker och god brunsås. Till dessert glass och varm hjortronsylt. Kalkonen stekte jag i ugn under förmiddagen. Under tiden var Paula och Jimmy här och umgicks med svärmor. Vi åt lunch tillsammans och till och med lilla vovven fick vara med på ett hörn.

 Det hela blev både gott och trevligt och efter maten flockades vi kring bordet med pusslet. Ett trevligt sätt att umgås. Nu drar sig klockan mot sen afton och vi har lovat C att köra henne hem. Hon bor i andra ändan av stan och med bil tar det kanske 25 minuter dit men kommunalt nästan tre gånger så lång tid.