Hur som helst hade vi nu berett så mycket plats att vi kunde börja med omflyttning av möbler och det första att röra sig blev blå skåpet.
När detta nu fått ny adress kunde vi vrida på sängen inne i Paulas rum och därmed skapa ny och stor golvyta. Snart står det inte på förrän vi kan flytta ner skrivbordet som står och vantrivs uppe på vinden.
Vädret har nu slagit om bjuder på nära nog plusgrader utomhus. Jag kunde stå på balkongen en bra stund och se hur två små barn lekte alldeles spontant med sina pulkor utan att den minsta lilla surfplatta var inblandad. Inte nog med det. För en kort stund vände vinden också från Sumpan mot oss och jag hörde hur kyrkklockan ringde till högmässa. Jag hörsammade icke kallelsen...
Jag for i stället ut till stugan medan Anna fortsatte med städdetaljen för att leta upp avbitartänger. Hon skall jobba med ståltråd med sina små elever nästa vecka och just avbitartång är inget som ingår i normal skolutrustning. Det gjorde det inte i stugans utrustning heller. Jag fann nämligen en enda tång och den glömde jag dessutom eftersom jag satte mig på verandan en stund och njöt av friden i ett tyst och svalt rum, när skymningen sänker sig i skogen utanför.
Jag njöt också av ett trivsamt samtal med en kär lillasyster och allt som allt slutade det hela med att jag for hem utan tång. Det gjorde nu inte så mycket eftersom jag fann hela fem tänger i verktygslådan så de små liven lär klara sig nästa vecka.
Igår kväll satte vi upp nya, handbroderade gardiner i köket och de har verkligen skapat en skön stämning åt hela köket. De pryder utan att stjäla ljus och gör människan glad, bara av att komma in i rummet. Så skall gardiner vara.
No comments:
Post a Comment